Vår!!!
Underbart att solen e här och har förhoppningsvis kommit för att stanna!!
Har varit i en liten depression med tanke på allt som har hänt & kände starkr att jag inte orkade med skiten längre!!
Men nu e ja här,ja lever och ÄLSKAR MITT LIV,det är väll som man säger"de som inte dödar än gör än bara starkare!!
Om mindre än 2 veckor flyttar vi till Farsta.De är blandade känslor angående flytten men de känns ändå skönt att de blir av.Vi flyttar på valborgsmäsafton så lite stressad känner ja mig,över att veta att min kära sambo inte kan planera alls!!Och de är han som ska fixa bärhjälp.Ja ja men de går hur som haver,nu ska ja inte sitta här längre för solen och Min fina Svägerska Anna väntar i Farsta på att vi ska luncha ihop =) Glad Påsk allihoppa!!
Har varit i en liten depression med tanke på allt som har hänt & kände starkr att jag inte orkade med skiten längre!!
Men nu e ja här,ja lever och ÄLSKAR MITT LIV,det är väll som man säger"de som inte dödar än gör än bara starkare!!
Om mindre än 2 veckor flyttar vi till Farsta.De är blandade känslor angående flytten men de känns ändå skönt att de blir av.Vi flyttar på valborgsmäsafton så lite stressad känner ja mig,över att veta att min kära sambo inte kan planera alls!!Och de är han som ska fixa bärhjälp.Ja ja men de går hur som haver,nu ska ja inte sitta här längre för solen och Min fina Svägerska Anna väntar i Farsta på att vi ska luncha ihop =) Glad Påsk allihoppa!!
Marocko 2011
Har han blivit stor eller vad??Här kommer lite mer bilder från vår fantastiska resa till marocko!!De var super skönt att komma bort lite men Jag saknade verkligen Min älskling Danne under hela resan,så är de när man är KÄR!!!<3
Kusinerna <3
Mor & Son
Tillbaka??
Otroligt mkt har hänt sen sedan ja skrev sist & ja känner lite i fingrarna och hjärnan hur lusten att blogga igen börjar komma tillbaka =)
Har precis varit i Marocko & hälsat på morfar Didi eller (Abu) Som Jonathan kallar honom,Vi hade två underbara veckor där nere med Min Fantastiska Svägerska Frida & Fasters älskling Chocho =P Trots att Jona var extremt svartsjuk & försökte slå Chocho så fort vi inte såg så hade vi alla super Roligt & trevligt tillsammans.Kändes som de behövdes för att ladda batterierna inför 2011!!
Annars är de stora förändringar som händer i Mitt liv,minns inte hur länge sen de va ja mådde så här bra.Allting rullar på!!!Smärtan är betydligt mindre & duker upp färre ggn om dagen,mitt humör svajar inte lika mkt & ja känner mig inte trött hela tiden.Jag får uppleva den verkliga känslan av att ha ett barn & se Jonathan utvecklas framåt & bara bli duktigare & duktigare för varje dag som går =)...
Har precis varit i Marocko & hälsat på morfar Didi eller (Abu) Som Jonathan kallar honom,Vi hade två underbara veckor där nere med Min Fantastiska Svägerska Frida & Fasters älskling Chocho =P Trots att Jona var extremt svartsjuk & försökte slå Chocho så fort vi inte såg så hade vi alla super Roligt & trevligt tillsammans.Kändes som de behövdes för att ladda batterierna inför 2011!!
Annars är de stora förändringar som händer i Mitt liv,minns inte hur länge sen de va ja mådde så här bra.Allting rullar på!!!Smärtan är betydligt mindre & duker upp färre ggn om dagen,mitt humör svajar inte lika mkt & ja känner mig inte trött hela tiden.Jag får uppleva den verkliga känslan av att ha ett barn & se Jonathan utvecklas framåt & bara bli duktigare & duktigare för varje dag som går =)...
Min livs situation just nu!!
Här kommer några rader om min vardags situation, som du bad mig skriva.
Som dom flesta inte vet så är just nu min situation ett kaos tillstånd!
Varje dag går mer ut på att planera än att leva dagen. Varje dag gör jag tillsammans med min mamma en noggrann planering om hur min vardag ska se ut,från att Jona vaknar tills dess att pappa Daniel kommer hem från jobbet.
Jonathan vaknar senast halv åtta, vilket innebär att min höftopererade mamma får åka till mig så att hon är där runt sju. Hon kommer in med egen nyckel och oftast är Jonathan vaken i sängen och väntar på att få komma upp. Min mamma tar då med sig Jonathan ut i vardagsrummet/köket och förbereder frukost för oss. Sen klär min mamma på en motvillig Jonathan och jag försöker samtidigt förberedda mig själv och hans packning till dagis. Vi går tillsammans till dagiset,men sen för att slippa två avsked går endast jag in med Jonathan. Då får jag hjälp av personalen med det som behövs.
Sedan har jag några timmar då jag kan vila, åka till sjukhuset, sjuk gymnast, psykiater etc. Beroende på planering och vem som finns tillgänglig så försöker jag få någon som följer med mig till dagiset och är med oss tills Daniel kommer hem. Minsta lila förändring eller motgång i planeringen leder till Kaos!
T.ex. i helgen så hade jag planerat otroligt noga om exakt var och när en närstående skulle hjälpa mig eftersom Danne skulle jobba helg, vilket rasade totalt på grund av att den närstående personen blev sjuk. Jag fick dra i alla trådar för att få hjälp, vilket tar otroligt mkt av min ork, kraft och livslust.
Jag går runt hela dagarna och försöker fly från min smärta, jag vägrar att acceptera den för att den förstör så mkt i mitt liv!!Jag har själv blivit rädd för den människan som jag börjar bli på grund av min smärta.
Jag var en glad tjej som älskade livet och hade bara positiva tankar, men håller nu på att förvandlas pga min situation till en människa jag aldrig skulle vilja träffa. Hela dagarna går jag runt och oroar mig för min smärta men även min familjs smärta och för den påverkan som min sjukdom har och har haft på hela familjen!
Detta är ett brev som jag skrivít till min läkare efter att hon efter frågat några rader,tycker ni jag har missat något??
En obestämd framtid?
Dom här senaste veckorna har varit super jobbiga!!!Ja har haft så ont att ja tagit max dos på alla mina medeciner.Trots att ja inte får bära Jona alls nu för tiden så går inte smärtan över och dom är osäkra på om den någonsin kommer göra de!
Dagarna måste planeras i detalj tillsammans med min mamma,dag för dag så att ja kan försöker hitta en vän eller släkting som kan vara med mig & hjälpa till så att min mamma får vila då & då.
Ja vet att man som förälder borde ställa upp för sina barn(trots att många inte gör de),men min mamma ställer MER än upp,tyvärr på sin egen bekostnad.Varje dag försöker jag planera så att jag får hjälp med att fixa i ordning,lämna,hämta,städa & laga mat till Jona.Men det är väldigt svårt för mitt nätverk att hjälpa till då dom har sitt eget liv att sköta,så de blir ofta mamma som kommer som en räddare i nöden fast hon e sjuskriven.
Vi har redan sökt en gång om hjälp till kommunen,men blev nekade & efter deras bemötande från förra gången så känner ja att ja inte vill ha nåt att göra med dom!!Men mammas opererade höft har redan nu börjat säga ifrån & hon har i sin tur ont när hon hjälper mig!!
Ja har därför svårt att glädjas åt att mamma hjälper mig,då ja hela tiden oroar mig för hennes hälsa & ja vet mkt väl om att hon gör mkt mer än vad hon egentligen får!!!
I fredas var jag så slut,att då Jona var med faster & farmor hela dagen så passade ja på att sova från 12 till 7 på kvällen!Skit,va trött och dålit ja mådde då!Var helt slutkörd!
Lördag mådde ja bättre & helger är alltid lite lättare för mig & mamma då morfar Janne finns med i bilden & kan hjälpa till!!Danne brukar även jobba helg ibland men då är de mkt lättare att få hjälp,då dom flesta är lediga!!
Har börjar höja mina medeciner ordentligt efter samtal på telefonen från smärt läkaren.De i sin tur medför illamående & trötthet.På freda ska ja till doktor samtal för att få höra mer om vad man kan göra åt smärtan som ja har nu.
Ska försöka sova för att orka morgondagen som redan är planerad med hjälp!!Trots att de e kämpit just nu och de känns som att resan aldri tar slut,är ja fortfarande otroligt tacksam för att ja fortfarande lever!!
Puss på er!
Min dyrbara skatt!!
Killarna i mitt liv!<3
Ni är min lycka!!
Dagarna måste planeras i detalj tillsammans med min mamma,dag för dag så att ja kan försöker hitta en vän eller släkting som kan vara med mig & hjälpa till så att min mamma får vila då & då.
Ja vet att man som förälder borde ställa upp för sina barn(trots att många inte gör de),men min mamma ställer MER än upp,tyvärr på sin egen bekostnad.Varje dag försöker jag planera så att jag får hjälp med att fixa i ordning,lämna,hämta,städa & laga mat till Jona.Men det är väldigt svårt för mitt nätverk att hjälpa till då dom har sitt eget liv att sköta,så de blir ofta mamma som kommer som en räddare i nöden fast hon e sjuskriven.
Vi har redan sökt en gång om hjälp till kommunen,men blev nekade & efter deras bemötande från förra gången så känner ja att ja inte vill ha nåt att göra med dom!!Men mammas opererade höft har redan nu börjat säga ifrån & hon har i sin tur ont när hon hjälper mig!!
Ja har därför svårt att glädjas åt att mamma hjälper mig,då ja hela tiden oroar mig för hennes hälsa & ja vet mkt väl om att hon gör mkt mer än vad hon egentligen får!!!
I fredas var jag så slut,att då Jona var med faster & farmor hela dagen så passade ja på att sova från 12 till 7 på kvällen!Skit,va trött och dålit ja mådde då!Var helt slutkörd!
Lördag mådde ja bättre & helger är alltid lite lättare för mig & mamma då morfar Janne finns med i bilden & kan hjälpa till!!Danne brukar även jobba helg ibland men då är de mkt lättare att få hjälp,då dom flesta är lediga!!
Har börjar höja mina medeciner ordentligt efter samtal på telefonen från smärt läkaren.De i sin tur medför illamående & trötthet.På freda ska ja till doktor samtal för att få höra mer om vad man kan göra åt smärtan som ja har nu.
Ska försöka sova för att orka morgondagen som redan är planerad med hjälp!!Trots att de e kämpit just nu och de känns som att resan aldri tar slut,är ja fortfarande otroligt tacksam för att ja fortfarande lever!!
Puss på er!
Min dyrbara skatt!!
Killarna i mitt liv!<3
Ni är min lycka!!
Inskolning
Vad skriver man efter ett inlägg som förra???
Allt känns så konstigt,känns som om man vill sluta fungera ett tag för att hämta andan & ta ikapp,men de kan man inte spec inte när man har barn!
Det har varit full fart på dagis och igår fick min mamma göra en inskolning då ja hade,vad ja brukar kalla för en mindre bra dag!
Jag var och hämtade pappa med mamma på arlanda kl 22:30 på måndag,kom hem strax innan tolv & kände mig lagom sjuk & dålig på Tisdag.Mamma ställde upp,ängel som hon är,medans Danne var på jobbet.Efter inskolning kom hon & lämnade Jona & Emelie som fått jobb av min mamma kom & hjälpte mig med Jona!!
Idag mådde varken ja eller Danne bra men både ja & Danne staplade oss iväg till inskolning eftersom de var sista dagen innan han ska vara där själv!!Vi ville observera fröknarna ordentligt & titta så att vi kände oss trygga med att lämna honom på dagis imorgon.De gör vi & vi har pratat om hur länge han får gråta innan dom ringer.
Sen har ja ringt doktor Hendrik Bauher för att tala om att jag fortfarande har fruktansvärt ont och inte vet varför.När jag ringde så sa Bauher att han hade tänkt ringa mig för att han inte var ett dugg nöjd med mr röntgen som gjordes när ja låg inne eftersom den inte visar den delen ja har ont i överhuvudtaget!!!Jag tyckte samtalet var skrattretande eftersom ja ifrågasatte röntgen när jag var där i fredags.Men doktorer ska ju alltid ha rätt,så hoppas dom gör rätt röntgen nu på fredag!!
Snart ska vi äta kebab med ris & titta på idol.Kram på er
Allt känns så konstigt,känns som om man vill sluta fungera ett tag för att hämta andan & ta ikapp,men de kan man inte spec inte när man har barn!
Det har varit full fart på dagis och igår fick min mamma göra en inskolning då ja hade,vad ja brukar kalla för en mindre bra dag!
Jag var och hämtade pappa med mamma på arlanda kl 22:30 på måndag,kom hem strax innan tolv & kände mig lagom sjuk & dålig på Tisdag.Mamma ställde upp,ängel som hon är,medans Danne var på jobbet.Efter inskolning kom hon & lämnade Jona & Emelie som fått jobb av min mamma kom & hjälpte mig med Jona!!
Idag mådde varken ja eller Danne bra men både ja & Danne staplade oss iväg till inskolning eftersom de var sista dagen innan han ska vara där själv!!Vi ville observera fröknarna ordentligt & titta så att vi kände oss trygga med att lämna honom på dagis imorgon.De gör vi & vi har pratat om hur länge han får gråta innan dom ringer.
Sen har ja ringt doktor Hendrik Bauher för att tala om att jag fortfarande har fruktansvärt ont och inte vet varför.När jag ringde så sa Bauher att han hade tänkt ringa mig för att han inte var ett dugg nöjd med mr röntgen som gjordes när ja låg inne eftersom den inte visar den delen ja har ont i överhuvudtaget!!!Jag tyckte samtalet var skrattretande eftersom ja ifrågasatte röntgen när jag var där i fredags.Men doktorer ska ju alltid ha rätt,så hoppas dom gör rätt röntgen nu på fredag!!
Snart ska vi äta kebab med ris & titta på idol.Kram på er
Begravning & motivering
Igår var jag på begravning.Det var super fint & de kändes så himla påtagligt!!Fick verkligen en blick av himlen!!Linn var så älskad & dyrbar för våran församlig & de känns så otroligt konstigt att gå till kyrkan imorgon & inte mötas av hennes vackra,utstrålande leeende!!!
En begravning eller bara när någon dör så uppskatar man livet mkt mer!!Man blir påmind att livet inte är för alltid och att man måste tacka gud för varje dag som man får leva!!!
Jag tror att ja var lite mer emotionell för mig än för alla andra på begravningen pga min nära död upplevelse som cancern har gett mig!!Jag har haft döden så otroligt nära under ett helt år,sen försvann den helt plötsligt & drabbade någon annan.
När ja satt på begravningen så flögg tankarna iväg & de var svårt att inte tänka på "min egen begravning" den begravningen som inte blev av,den begravningen som blev uppskjuten.När jag började tänka på detta så kunde jag inte låta bli att ifrågasätta den tanken som alla tänker,varför???varför just Linn & varför inte ja??
Jag frågade Danne när ja kom hem,varför Linn dog och inte jag & han svarade:därför att Jonathan behöver dig!Han behöver sin mamma.
Han kanske har rätt.Fast de enda jag kunde tänka på var hur mkt liv Linn påverkade av sin existens & hur lite jag påverkar genom min??
Detta fick mig att vilja ändra mig,blev motiverad till att göra de Linn gjorde,beröra människor,vinna människor för Gud!!Jag vill gå klart min ledarskola utbildning och starta en egen cell,en egen tolva som ja kan vägleda & stödja igenom livets svåra stunder.Jag vill se min familj bli frälsta,jag vill se en rad vid min sida när den sista dagen är kommen!!Jag vill ha alla nära & kära vid min sida i himlen,den dagen vi dör!!
Så från & med nu ska jag leva & gå den väg Gud vill att jag ska gå & ja ska vara en ledare & vägleda andra!!Tack gud för Linn & för den förebild hon verkligen var!!Läs hennes blogg så förstår ni vad jag menar:http://linnfenerstrm.wblogg.se/
Hon levde för andra & inte för sin egen skull.
Vi kommer alltid att älska dig & hedra ditt minne!!För du var en ledare & en otrolig gudskvinna!!
En begravning eller bara när någon dör så uppskatar man livet mkt mer!!Man blir påmind att livet inte är för alltid och att man måste tacka gud för varje dag som man får leva!!!
Jag tror att ja var lite mer emotionell för mig än för alla andra på begravningen pga min nära död upplevelse som cancern har gett mig!!Jag har haft döden så otroligt nära under ett helt år,sen försvann den helt plötsligt & drabbade någon annan.
När ja satt på begravningen så flögg tankarna iväg & de var svårt att inte tänka på "min egen begravning" den begravningen som inte blev av,den begravningen som blev uppskjuten.När jag började tänka på detta så kunde jag inte låta bli att ifrågasätta den tanken som alla tänker,varför???varför just Linn & varför inte ja??
Jag frågade Danne när ja kom hem,varför Linn dog och inte jag & han svarade:därför att Jonathan behöver dig!Han behöver sin mamma.
Han kanske har rätt.Fast de enda jag kunde tänka på var hur mkt liv Linn påverkade av sin existens & hur lite jag påverkar genom min??
Detta fick mig att vilja ändra mig,blev motiverad till att göra de Linn gjorde,beröra människor,vinna människor för Gud!!Jag vill gå klart min ledarskola utbildning och starta en egen cell,en egen tolva som ja kan vägleda & stödja igenom livets svåra stunder.Jag vill se min familj bli frälsta,jag vill se en rad vid min sida när den sista dagen är kommen!!Jag vill ha alla nära & kära vid min sida i himlen,den dagen vi dör!!
Så från & med nu ska jag leva & gå den väg Gud vill att jag ska gå & ja ska vara en ledare & vägleda andra!!Tack gud för Linn & för den förebild hon verkligen var!!Läs hennes blogg så förstår ni vad jag menar:http://linnfenerstrm.wblogg.se/
Hon levde för andra & inte för sin egen skull.
Vi kommer alltid att älska dig & hedra ditt minne!!För du var en ledare & en otrolig gudskvinna!!
Onödigt viktigt möte???
Idag vaknade Jona halv åtta.
Vi har klagat över att han inte sover i sin egen spjäll säng men imorse var de tur att han inte gjorde de eftersom Danne hade gått till jobbet & jag inte kan bära!!
Jona har lärt sig att klättra ner från sängen så då fick han göra de,sen gick vi till soffan med hjälp av en hand!!Min duktiga pojke!
Han gör framsteg varje dag nu & jag är så otroligt glad att jag lever & får uppleva dom!!(samtidigt som de känns fruktansvärt i hjärtat när han trött efter att ha gått sträcker sig för att få komma upp i mammas famn & ja inte kan göra mer än att låta honom fortsätta gå eller sätta honom i vagnen!!)Det känns hela tiden som att man inte är tillräcklig,INTE är en BRA mamma!!De är en jätte jobbig känsla & allt pga en arm
Idag åkte ja,Jona & min mamma in till sjukhuset för att gå på ett möte med operations läkaren.Mamma & ja hade tusen frågor och vi var super ivriga inför mötet.Mötet tog en kvart & vi hade ännu mer frågor när vi gick än när vi kom.Fick inte svar på ett smack,då läkaren svarade på våra frågor att han inte vet & att en ny röntgen behöver göras!! Helt onödigt att sitta i bil kö i fyrti minuter för att höra de!!De kunde han ringt & sagt.Läkare som får så bra betalt kanske borde kunna lite mer än så.
Jaja nu skulle han ringa imorgon och berätta om de blir en ny röntgen,så som ni förstår så vet ja inte ett smack just nu,d e d bästa med den här sjukdomen och operationen.Men man får bara vara tacksam för varje dag man får här på jorden & leva så att man vet var man hamnar!!
Både ja & Danne är super trötta idag,så de blir inge serier utan direkt i säng!!Kram på er!!
ps.imorgon lovar ja att ja ska försöka lägga in lite bilder,de har blivit dåligt med de på ett tag nu!!
Vi har klagat över att han inte sover i sin egen spjäll säng men imorse var de tur att han inte gjorde de eftersom Danne hade gått till jobbet & jag inte kan bära!!
Jona har lärt sig att klättra ner från sängen så då fick han göra de,sen gick vi till soffan med hjälp av en hand!!Min duktiga pojke!
Han gör framsteg varje dag nu & jag är så otroligt glad att jag lever & får uppleva dom!!(samtidigt som de känns fruktansvärt i hjärtat när han trött efter att ha gått sträcker sig för att få komma upp i mammas famn & ja inte kan göra mer än att låta honom fortsätta gå eller sätta honom i vagnen!!)Det känns hela tiden som att man inte är tillräcklig,INTE är en BRA mamma!!De är en jätte jobbig känsla & allt pga en arm
Idag åkte ja,Jona & min mamma in till sjukhuset för att gå på ett möte med operations läkaren.Mamma & ja hade tusen frågor och vi var super ivriga inför mötet.Mötet tog en kvart & vi hade ännu mer frågor när vi gick än när vi kom.Fick inte svar på ett smack,då läkaren svarade på våra frågor att han inte vet & att en ny röntgen behöver göras!! Helt onödigt att sitta i bil kö i fyrti minuter för att höra de!!De kunde han ringt & sagt.Läkare som får så bra betalt kanske borde kunna lite mer än så.
Jaja nu skulle han ringa imorgon och berätta om de blir en ny röntgen,så som ni förstår så vet ja inte ett smack just nu,d e d bästa med den här sjukdomen och operationen.Men man får bara vara tacksam för varje dag man får här på jorden & leva så att man vet var man hamnar!!
Både ja & Danne är super trötta idag,så de blir inge serier utan direkt i säng!!Kram på er!!
ps.imorgon lovar ja att ja ska försöka lägga in lite bilder,de har blivit dåligt med de på ett tag nu!!
Tuff helg!!
Fick komma hem fån sjukhuset i fredags efter fin besök av min kära moster & min vän Hannah!!
Det var super roligt att hon kom & hälsade på mig på sjukhuset & vi fick tid att prata med varandra & umgås.
Vi har inte träffat varandra på ett bra tag men vi är fortfarande väldigt goda vänner,de har bara inte blivit av & nu när tiden stannar upp som den gör på sjukhus så var de ett perfekt tillfälle att få tillbaka vänskapen lite granna!!För man ska ta hand om sina vänner & aldrig ta dom för givet!!
Fredag när ja äntligen fick komma hem efter att läkaren tillslut kom,så skjutsade min bror Sebbe mig hem.
Det är alltid en sån underbar känsla att få komma HEM när man varit på sjukhuset ett par dagar,man uppskatar det alltid så mkt mer!!
Mamma & Janne var på en välbehövd semester & jag med min tajming förstörde två dagar av dom genom att oroa henne.Men ja förstår min moder & skulle också reagera som hon om de skulle vara Jonathan.
En mammas kärlek har inga gränser!!
Lördagen var livlig & eftersom Danne jobbade natt på fredag så kom Marcus & Anna och sov hos oss hela helgen,för att hjälpa till med Jona.
Helgen har varit extremt tuff,då ja har gråtit mkt på grund av smärtan & framför allt min pastors dotter Linns bortgång!!!
Det känns som om ingenting är som förr & det är en del som saknas i kyrkan.Linn var en underbar vän,cell ledare,syster,fru,dotter och en riktigt bra förebild & guds kvinna!!Hon hade långt ifrån fått uppleva allt hon ville uppleva & göra allt hon ville göra,men Gud hade en annan plan för henne.
Känns så orättvist att hon är borta!!!Hon han ju bara bli ynka 25 år
Men samtidigt får man glädjas att hennes lidande är slut & att hon äntligen får vila ifred hos Herren,fri från sin sjukdom!!
Linn vi kommer alltid att minnas dig med ditt vackra leende & du kommer alltid vara en del av vår församling och i våra hjärtan nu & för alltid!!
Från församlingen till Linn Fenerström
Det var super roligt att hon kom & hälsade på mig på sjukhuset & vi fick tid att prata med varandra & umgås.
Vi har inte träffat varandra på ett bra tag men vi är fortfarande väldigt goda vänner,de har bara inte blivit av & nu när tiden stannar upp som den gör på sjukhus så var de ett perfekt tillfälle att få tillbaka vänskapen lite granna!!För man ska ta hand om sina vänner & aldrig ta dom för givet!!
Fredag när ja äntligen fick komma hem efter att läkaren tillslut kom,så skjutsade min bror Sebbe mig hem.
Det är alltid en sån underbar känsla att få komma HEM när man varit på sjukhuset ett par dagar,man uppskatar det alltid så mkt mer!!
Mamma & Janne var på en välbehövd semester & jag med min tajming förstörde två dagar av dom genom att oroa henne.Men ja förstår min moder & skulle också reagera som hon om de skulle vara Jonathan.
En mammas kärlek har inga gränser!!
Lördagen var livlig & eftersom Danne jobbade natt på fredag så kom Marcus & Anna och sov hos oss hela helgen,för att hjälpa till med Jona.
Helgen har varit extremt tuff,då ja har gråtit mkt på grund av smärtan & framför allt min pastors dotter Linns bortgång!!!
Det känns som om ingenting är som förr & det är en del som saknas i kyrkan.Linn var en underbar vän,cell ledare,syster,fru,dotter och en riktigt bra förebild & guds kvinna!!Hon hade långt ifrån fått uppleva allt hon ville uppleva & göra allt hon ville göra,men Gud hade en annan plan för henne.
Känns så orättvist att hon är borta!!!Hon han ju bara bli ynka 25 år
Men samtidigt får man glädjas att hennes lidande är slut & att hon äntligen får vila ifred hos Herren,fri från sin sjukdom!!
Linn vi kommer alltid att minnas dig med ditt vackra leende & du kommer alltid vara en del av vår församling och i våra hjärtan nu & för alltid!!
Från församlingen till Linn Fenerström
Vi fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i vårt liv
I varje andetag
Du togs bort från oss
Alldeles för tidigt
Vi fick låna en ängel
För en stund!!
Shirley Clamp - Jag fick låna en ängel
R.I.P 2010-08-26
Lätt uttråkad
Precis som rubriken leder känner jag mig idag.
Igår hade ja besök av mina älsklings grabbar,men tiden går fort när man har kul & rätt som de va var besöks tiden över.Nu sitter ja här och ska äta crepes & väntar på smärtläkare & ortoped,vilket an aldrig vet när dom kommer men förhoppningsvis idag.
Min moster Marie är på väg in för att göra mig sällskap en stund,så man får lite annat att tänka på.Jag har pumpat i mig oxinorm mot smärtan vilket gör en lite grogig och snurrig på samma gång.
Sitter & äter skink repes som ja specialt beställt eftersom maten på fängelsen är bättre än här.
Förstår inte hur dom tänkte då??
Förtjänar inte sjuka människor bättre mat än kriminälla,då är d nå fel!!!
Hur ska sjuka människor bli friska har dom tänkt när maten dom får inte ens är ätbar,till och med barnmat smakar bättre.Hoppas ja får komma hem idag till min familj!!kramar
Igår hade ja besök av mina älsklings grabbar,men tiden går fort när man har kul & rätt som de va var besöks tiden över.Nu sitter ja här och ska äta crepes & väntar på smärtläkare & ortoped,vilket an aldrig vet när dom kommer men förhoppningsvis idag.
Min moster Marie är på väg in för att göra mig sällskap en stund,så man får lite annat att tänka på.Jag har pumpat i mig oxinorm mot smärtan vilket gör en lite grogig och snurrig på samma gång.
Sitter & äter skink repes som ja specialt beställt eftersom maten på fängelsen är bättre än här.
Förstår inte hur dom tänkte då??
Förtjänar inte sjuka människor bättre mat än kriminälla,då är d nå fel!!!
Hur ska sjuka människor bli friska har dom tänkt när maten dom får inte ens är ätbar,till och med barnmat smakar bättre.Hoppas ja får komma hem idag till min familj!!kramar
Tillbaka med bloggen = Tillbaka till sjukhuset
Vaknade tidigt i Tisdags med extremt mycke värre smärta än på länge,en smärta som ja inte kände till på ett nytt ställe.Den här smärtan var obehaglig och fick mig direkt att börja gråta.
Danne frågade om han skulle vara hemma ifrån jobbet och hjälpa mig med Jona och utan att tveka en sekund svarade jag ja!!
Tyvärr hade Danne inte numret till sin chef så han fick åka till jobbet för att tala om hur läget var,medans ringde jag Tess eftersom hon sagt att hon var ledig just denna dag och EN ÄNGEL som hon är kom hon i racketfart och vi tog oss in till akuten.Ringde min kontaktsköterska som i sin tur ringde och förvarnade akuten om en Mr röntgen.
Men när ja kom in så blev ja inlagd på avdelning p14,dom ville inte släppa hem mig förns dom visste var de var och varför ja hade ont!Nu har ja legat inne 2 nätter med idag och längtar redan hem!!Trodde att sjukhus tiden var över nu och hade vant mig vid att vara hemma,men man ska inte ta något förgivet!!!!!!!!
Idag fick jag min lilla familj på besök & de väckte självlart minnen för oss alla,men man får tänka posetivt vi har ju gått igenom så mkt att de känns som om ingenting kan slå oss nu!!!
Danne frågade om han skulle vara hemma ifrån jobbet och hjälpa mig med Jona och utan att tveka en sekund svarade jag ja!!
Tyvärr hade Danne inte numret till sin chef så han fick åka till jobbet för att tala om hur läget var,medans ringde jag Tess eftersom hon sagt att hon var ledig just denna dag och EN ÄNGEL som hon är kom hon i racketfart och vi tog oss in till akuten.Ringde min kontaktsköterska som i sin tur ringde och förvarnade akuten om en Mr röntgen.
Men när ja kom in så blev ja inlagd på avdelning p14,dom ville inte släppa hem mig förns dom visste var de var och varför ja hade ont!Nu har ja legat inne 2 nätter med idag och längtar redan hem!!Trodde att sjukhus tiden var över nu och hade vant mig vid att vara hemma,men man ska inte ta något förgivet!!!!!!!!
Idag fick jag min lilla familj på besök & de väckte självlart minnen för oss alla,men man får tänka posetivt vi har ju gått igenom så mkt att de känns som om ingenting kan slå oss nu!!!
Sluta blogga??
Nu när man börjar bli frisk inte är på sjukhuset och nästan aldrig är själv så tror jag att ja ska sluta blogga!!
Bloggen har varit ett extremt hjälpmedel för mig under min allra svåraste tid i livet och jag är den för evigt tacksam!!
Ska skriva ut hela min blogg på mammas dator under dom närmaste dagarna sen ska ja häfta ihop den och spara den bland alla andra mina dagböcker,för de är ett minne för livet!!
Jag har fortfarande ont i armen och det blev inte bättre då ja fick mig en smäll av emelies soffa på midsommar...Imorgon ska vi besöka dagiset Jonathan kommit in på och nästa helg blir de bröllop,kanske avslutar bloggen med några bilder på bröllopet,älskar bröllop och tycker inte att de finns något finnare sätt att avsluta bloggen med...
Midsommar firade jag med mia vänner,Tess var dock saknad då hon var i Marocko,men här kommer lite bilder!!
Värdinnan Emelie
Vattenpippa försök
pose =)
Den goda tårtan Marcus nästan förstörde =P
Mys <3
Pandoras ask!!
Bloggen har varit ett extremt hjälpmedel för mig under min allra svåraste tid i livet och jag är den för evigt tacksam!!
Ska skriva ut hela min blogg på mammas dator under dom närmaste dagarna sen ska ja häfta ihop den och spara den bland alla andra mina dagböcker,för de är ett minne för livet!!
Jag har fortfarande ont i armen och det blev inte bättre då ja fick mig en smäll av emelies soffa på midsommar...Imorgon ska vi besöka dagiset Jonathan kommit in på och nästa helg blir de bröllop,kanske avslutar bloggen med några bilder på bröllopet,älskar bröllop och tycker inte att de finns något finnare sätt att avsluta bloggen med...
Midsommar firade jag med mia vänner,Tess var dock saknad då hon var i Marocko,men här kommer lite bilder!!
Värdinnan Emelie
Vattenpippa försök
pose =)
Den goda tårtan Marcus nästan förstörde =P
Mys <3
Pandoras ask!!
kämpa vidare!!
Har tyvärr inte skrivit så mkt då ja fokuserat på att leva och njuta av att vara vid liv1
Jonathan växer så fort och tiden bara springer förbi.Har hunnit med både de ena och de andra och snart firar jag och Daniel två år tillsammans!!Vi har där med kommit fram att vi endast fick fyra månader ihop innan jag började må dåligt,så vårt förhållande har verkligen tagit den tuffa vägen.
Det känns som om vi tagit all skit som finns i världen och som om de äntligen borde bli bättre nu men istället sitter jag dagarna in och dagarna ut med smärta,illamående och inte mkt ork.Ändå är jag otroligt tacksam över att kunna känna allt jag gör eftersom de tyder på att jag är vid liv.Varje gång jag ser min son le påminns jag om vad de är jag kämpar för!! Jag & Danne brukar säga att hans leende skapar fred =)
Dn här veckan skulle ja kalla för sjukhus vecka.Måndag till onsdag kommer ja att ha spenderat min största del av tiden på dagen på sjukhuset i samband med röntgen och läkarbesök.Den andra delen av dagen till att kämpa för att få fortsatt hjälp iform av min bror av kommunen.Är så förbannad över hur kommunen behandlar en sjukskriven mamma i cancer och hur dom ifrågasätter min mammaroll och livsistuation.Imorgon är det meningen att ja ska träffa politiker som ska fatta beslut om ja ska få fortsatt hjälp eller ej.Kommunen röstar för nej men ja får komma dit och motivera varför ja behöver den hjälp ja vill ha.Jag menar hallå hur dumma är dom egentligen om dom inte kan se att ja behöver hjälp med att ÄNTLIGEN få vara mamma istället för att sätta Jonathan på dagis på heltid.
Min mamma har hjälpt mig att skriva ett brev och formulera på ett proffisionellt sätt hur jag känner då jag igentligen bara skulle vilja skriva en massa elaka ord till dom........
Om ja nu har den oturen att de är människor på mötet som inte har ett hjärta eller ett sunt förnuft så har ja redan tagit kontakt med media,hoppas dock att jag får slippa detta,men det får vi se imorgon!!
Titta är inte han värd att kämpa för,vem är??
Jonathan växer så fort och tiden bara springer förbi.Har hunnit med både de ena och de andra och snart firar jag och Daniel två år tillsammans!!Vi har där med kommit fram att vi endast fick fyra månader ihop innan jag började må dåligt,så vårt förhållande har verkligen tagit den tuffa vägen.
Det känns som om vi tagit all skit som finns i världen och som om de äntligen borde bli bättre nu men istället sitter jag dagarna in och dagarna ut med smärta,illamående och inte mkt ork.Ändå är jag otroligt tacksam över att kunna känna allt jag gör eftersom de tyder på att jag är vid liv.Varje gång jag ser min son le påminns jag om vad de är jag kämpar för!! Jag & Danne brukar säga att hans leende skapar fred =)
Dn här veckan skulle ja kalla för sjukhus vecka.Måndag till onsdag kommer ja att ha spenderat min största del av tiden på dagen på sjukhuset i samband med röntgen och läkarbesök.Den andra delen av dagen till att kämpa för att få fortsatt hjälp iform av min bror av kommunen.Är så förbannad över hur kommunen behandlar en sjukskriven mamma i cancer och hur dom ifrågasätter min mammaroll och livsistuation.Imorgon är det meningen att ja ska träffa politiker som ska fatta beslut om ja ska få fortsatt hjälp eller ej.Kommunen röstar för nej men ja får komma dit och motivera varför ja behöver den hjälp ja vill ha.Jag menar hallå hur dumma är dom egentligen om dom inte kan se att ja behöver hjälp med att ÄNTLIGEN få vara mamma istället för att sätta Jonathan på dagis på heltid.
Min mamma har hjälpt mig att skriva ett brev och formulera på ett proffisionellt sätt hur jag känner då jag igentligen bara skulle vilja skriva en massa elaka ord till dom........
Om ja nu har den oturen att de är människor på mötet som inte har ett hjärta eller ett sunt förnuft så har ja redan tagit kontakt med media,hoppas dock att jag får slippa detta,men det får vi se imorgon!!
Titta är inte han värd att kämpa för,vem är??
Påsk,akuten,sjuk??
Haft fullt upp med både de ena och det andra..
Vi har åter igen fått besöka akuten och vid den här punkten tycker jag att jag borde få någon form av Vip så mkt som jag har varit där =)
Istället fick jag sitta och vänta i SJU timmar innan jag ens fick träffa en doktor trots att jag hade feber och ingen som helst balans till att ens kunna gå visade blodproverna inget konstigt och inte röntgen heller så doktorn ville skicka hem mig.
Jag kunde inte tro mina öron då ja vet att jag inte frivilligt satt där på akuten medans Jonathan var ute och lekte i parken med hans mormor.Nej om d inte var något speciellt så skulle banne mej både jag & alex varit med i parken,så detta sa ja till läkaren.
Har totalt tappat förtroende på dom och har nu börjat ta saker i egna händer,vilket känns otroligt tryckt och bra =)
Jag bad om att få träffa en annan doktor som hade mer erfarenhet och att han skulle titta i mitt öra eftersom jag hade öronlock sen två dagar tillbaka...
Emot läkarens vilja fick jag min vilja igenom och jag vägrade även att sitta och vänta ännu längre tid,då jag redan väntat i sju timmar så fick ja förtur och tur de för annars hade ja garanterat åkt hem.
Han undersökte mina öron och hals och kom fram till att viruset hade orsakat öroninflammation och cinitus,jag fick en återtid om exakt en vecka för att i värsta fall om de inte har gått över så kan de vara cellgifterna som orsakat förstörda trumhinnor,men han hoppades på att de var en vanlig öroninflamation...
Om två dagar har det gått en vecka och de har tyvärr inte blivit någon skillnad...Har trots viruset och allt annat som vill komma i min väg firat påsk med både familj och vänner!!!Men jag har sovit betydligt mkt mer än vanligt.Häromdagen sov jag från åtta på kvällen till halv elva på morgonen,sen halv ett på dagen till fem(sov bokstavligen bort hela dagen)...Imorgon ska ja åka till min moster och fira lite mer påsk!!!God natt på er
Vi har åter igen fått besöka akuten och vid den här punkten tycker jag att jag borde få någon form av Vip så mkt som jag har varit där =)
Istället fick jag sitta och vänta i SJU timmar innan jag ens fick träffa en doktor trots att jag hade feber och ingen som helst balans till att ens kunna gå visade blodproverna inget konstigt och inte röntgen heller så doktorn ville skicka hem mig.
Jag kunde inte tro mina öron då ja vet att jag inte frivilligt satt där på akuten medans Jonathan var ute och lekte i parken med hans mormor.Nej om d inte var något speciellt så skulle banne mej både jag & alex varit med i parken,så detta sa ja till läkaren.
Har totalt tappat förtroende på dom och har nu börjat ta saker i egna händer,vilket känns otroligt tryckt och bra =)
Jag bad om att få träffa en annan doktor som hade mer erfarenhet och att han skulle titta i mitt öra eftersom jag hade öronlock sen två dagar tillbaka...
Emot läkarens vilja fick jag min vilja igenom och jag vägrade även att sitta och vänta ännu längre tid,då jag redan väntat i sju timmar så fick ja förtur och tur de för annars hade ja garanterat åkt hem.
Han undersökte mina öron och hals och kom fram till att viruset hade orsakat öroninflammation och cinitus,jag fick en återtid om exakt en vecka för att i värsta fall om de inte har gått över så kan de vara cellgifterna som orsakat förstörda trumhinnor,men han hoppades på att de var en vanlig öroninflamation...
Om två dagar har det gått en vecka och de har tyvärr inte blivit någon skillnad...Har trots viruset och allt annat som vill komma i min väg firat påsk med både familj och vänner!!!Men jag har sovit betydligt mkt mer än vanligt.Häromdagen sov jag från åtta på kvällen till halv elva på morgonen,sen halv ett på dagen till fem(sov bokstavligen bort hela dagen)...Imorgon ska ja åka till min moster och fira lite mer påsk!!!God natt på er
dagarna går....
Det var ett bra tag sen jag skrev här...har varit på akuten eftersom febern inte gick över och det visade sig att de fortfarande är ett virus och antibiotika biter inte,febern har hållt i sig men jag har blivit mer och mer van...
På akuten gjorde dom en röntgen och sa att dom hittade något i vänster lunga där jag är opererad på 1-1 1/2 cm,som dom som vanligt inte an säga vad det är än.Dom hoppas på att de ska försvinna på n vecka och att de då kn vara av att jag hostar så mkt,men de klart man blir orolig...orkar verkligen inte börja om allt igen!!!
Jag gav mig inte utan försökte ställa alla frågor jag kunde om vad de kunde vara om de inte går bort(förbereda mig för de värsta) men hon sa bara att ja inte ska ta ut något i förskott och hon tror inte de är en tumör i varjefall!!!
Så nu är det bara att åter igen förtrösta på herren och lägga allt i hans händer.Annars har jag haft fullt upp med Jonathan så klart och Alex som nu är anställd har hjälpt mig åtta timmar i veckan så de funkar =)
Igår kväll var Jonathan hos min mamma för ja var på reunion med min klass från 6-9,södermalmkyrkans skola...de var verkligen super lyckad.Vi var på el vapiano och åt och dom flesta kunde komma,till och med Emelie som nu ÄNTLIGEN är hemma!!!välkommen hem älsklng!!!
Det vr super kul vi var där fyra åt och drack,stannade till halv tolv.Hel lyckad kväll verkligen.Trots att det var mer än sex år sen vi alla var samlade var det lika naturligt som om de var igår...Så nära kontakt verkligen!!!Synd bara att inte ALLA kunde komma!! Vi ska ordna en till nu i sommar och jag längtar redan...Kram på er
vi <3
Super rooligt!!!
På akuten gjorde dom en röntgen och sa att dom hittade något i vänster lunga där jag är opererad på 1-1 1/2 cm,som dom som vanligt inte an säga vad det är än.Dom hoppas på att de ska försvinna på n vecka och att de då kn vara av att jag hostar så mkt,men de klart man blir orolig...orkar verkligen inte börja om allt igen!!!
Jag gav mig inte utan försökte ställa alla frågor jag kunde om vad de kunde vara om de inte går bort(förbereda mig för de värsta) men hon sa bara att ja inte ska ta ut något i förskott och hon tror inte de är en tumör i varjefall!!!
Så nu är det bara att åter igen förtrösta på herren och lägga allt i hans händer.Annars har jag haft fullt upp med Jonathan så klart och Alex som nu är anställd har hjälpt mig åtta timmar i veckan så de funkar =)
Igår kväll var Jonathan hos min mamma för ja var på reunion med min klass från 6-9,södermalmkyrkans skola...de var verkligen super lyckad.Vi var på el vapiano och åt och dom flesta kunde komma,till och med Emelie som nu ÄNTLIGEN är hemma!!!välkommen hem älsklng!!!
Det vr super kul vi var där fyra åt och drack,stannade till halv tolv.Hel lyckad kväll verkligen.Trots att det var mer än sex år sen vi alla var samlade var det lika naturligt som om de var igår...Så nära kontakt verkligen!!!Synd bara att inte ALLA kunde komma!! Vi ska ordna en till nu i sommar och jag längtar redan...Kram på er
vi <3
Super rooligt!!!
