Min livs situation just nu!!
Här kommer några rader om min vardags situation, som du bad mig skriva.
Som dom flesta inte vet så är just nu min situation ett kaos tillstånd!
Varje dag går mer ut på att planera än att leva dagen. Varje dag gör jag tillsammans med min mamma en noggrann planering om hur min vardag ska se ut,från att Jona vaknar tills dess att pappa Daniel kommer hem från jobbet.
Jonathan vaknar senast halv åtta, vilket innebär att min höftopererade mamma får åka till mig så att hon är där runt sju. Hon kommer in med egen nyckel och oftast är Jonathan vaken i sängen och väntar på att få komma upp. Min mamma tar då med sig Jonathan ut i vardagsrummet/köket och förbereder frukost för oss. Sen klär min mamma på en motvillig Jonathan och jag försöker samtidigt förberedda mig själv och hans packning till dagis. Vi går tillsammans till dagiset,men sen för att slippa två avsked går endast jag in med Jonathan. Då får jag hjälp av personalen med det som behövs.
Sedan har jag några timmar då jag kan vila, åka till sjukhuset, sjuk gymnast, psykiater etc. Beroende på planering och vem som finns tillgänglig så försöker jag få någon som följer med mig till dagiset och är med oss tills Daniel kommer hem. Minsta lila förändring eller motgång i planeringen leder till Kaos!
T.ex. i helgen så hade jag planerat otroligt noga om exakt var och när en närstående skulle hjälpa mig eftersom Danne skulle jobba helg, vilket rasade totalt på grund av att den närstående personen blev sjuk. Jag fick dra i alla trådar för att få hjälp, vilket tar otroligt mkt av min ork, kraft och livslust.
Jag går runt hela dagarna och försöker fly från min smärta, jag vägrar att acceptera den för att den förstör så mkt i mitt liv!!Jag har själv blivit rädd för den människan som jag börjar bli på grund av min smärta.
Jag var en glad tjej som älskade livet och hade bara positiva tankar, men håller nu på att förvandlas pga min situation till en människa jag aldrig skulle vilja träffa. Hela dagarna går jag runt och oroar mig för min smärta men även min familjs smärta och för den påverkan som min sjukdom har och har haft på hela familjen!
Detta är ett brev som jag skrivít till min läkare efter att hon efter frågat några rader,tycker ni jag har missat något??
