Då var det klart

Känns så otroligt skönt att allt är gjort nu. Igår var jag och köpte en äkta hår peruk på CM Lunds peruk affär. Den var svin dyr men helt klart värt det. Det var snälla mamma och Janne som betalade den, då min & Dannes ekonomi inte är den bästa. Känslan av den här peruken och mina (skojperuker) andra tre som jag har är enorm.Den här peruken känns så myckt skönare på, men nog om det.Vart i allafall super nöjd sen åkte vi hem för att jag skulle börja med förberedelser inför undersökingarna.

Skulle dricka 4 liter laxabon ( som är effektivare än Laxeringsmedel) och inte äta fast föde från 16:00. Jag som är så otroligt dålig på att dricka blev klar runt 21:00 trots att jag drack ett glas var tionde minut och sprang på toa innan varje glas.Emelie och Danne höll mig sällskap under den hemska kvällen och vi kollade på Bedtimestorys.

Imorse vaknade jag super trött, då Jonathan måste känt på sig att det var viktigt för mamma att få sova.Han vaknade en gång vid tolv,en vid två, en vid fyra och sen klockan halv åtta trots att han nu för tiden i vanliga fall brukar sova hela nätter från tio till sju ungefär. Men inte inatt. Vi åkte till sjukhuset kl elva för att göra undersökningarna. 

Gastron var inte så farlig eftersom den gick så sjukt snabbt.Det enda äckliga var banan bedövningssprayen (samma som inför bronko) och sen spy reflexerna. Jag dreglade och rapade då man blir bedövad i svaljet  och det känns som man förlorar kontroll.

Men priset tog ändå endoskopin då det aldrig är trevligt att föra in något i analen. Stickrädd och dum som jag var valde jag att inte ta något lugnande, absolut inget jag skulle rekommendera. (Ta det som erbjuds om du måste göra detta någon gång)Tänkte att det skulle gå lika fort som gastro sm tog max tio minuter, men oj vad fel jag hade.Doktorn skulle in i hela tjocktarmen och tunntarmen och sen ut, det blev inga tio minuter utan minst en timme, spec då min tarm som doktorn utryckte så fint var extremt slingrig och han har aldrig varit med om något liknande. Sköterskan bredvid tröstade mig då jag grät,skrek och bet i Dannes hand att det alltid är en svår patient om dagen och att jag tydligen fick äran idag. Doktorn talade snällt om upprepade gånger att jag skulle andas som vanligt medans han körde instrumentet längre och längre in. Tillslut hade jag god lust att skrika att jag skulle köra in en pinne i hans rumpa och be han att andas som vanligt men det skulle jag aldrig våga.

När allt äntligen var över gick jag,Danne och Jonathan och åt hamburgare i Solna C. Sen åkte vi till sjukhuset för behandling och Danne blev överlycklig när han såg att vi hade fått enkelrum.Super skönt!!!Det gjorde vår dag =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0